0% found this document useful (0 votes)
239 views28 pages

ჟანგვა-აღდგენა - ა. ლეჟავა

This document discusses redox reactions and processes. It defines redox reactions as reactions where electrons are transferred from one reactant to another. It describes the types of redox reactions including atom-transfer, molecule-transfer, and ion-transfer reactions. Oxidation and reduction processes are explained as the loss or gain of electrons respectively. Common oxidizing and reducing agents are listed along with examples of their redox behavior. Factors that influence redox potential such as atomic radius are also discussed. The document concludes by introducing electron balance as a method for determining redox reaction equations.

Uploaded by

Irma Irma
Copyright
© © All Rights Reserved
We take content rights seriously. If you suspect this is your content, claim it here.
Available Formats
Download as PDF, TXT or read online on Scribd
0% found this document useful (0 votes)
239 views28 pages

ჟანგვა-აღდგენა - ა. ლეჟავა

This document discusses redox reactions and processes. It defines redox reactions as reactions where electrons are transferred from one reactant to another. It describes the types of redox reactions including atom-transfer, molecule-transfer, and ion-transfer reactions. Oxidation and reduction processes are explained as the loss or gain of electrons respectively. Common oxidizing and reducing agents are listed along with examples of their redox behavior. Factors that influence redox potential such as atomic radius are also discussed. The document concludes by introducing electron balance as a method for determining redox reaction equations.

Uploaded by

Irma Irma
Copyright
© © All Rights Reserved
We take content rights seriously. If you suspect this is your content, claim it here.
Available Formats
Download as PDF, TXT or read online on Scribd
You are on page 1/ 28

Sesavali

Jangva-aRdgeniTi reaqciebi did rols asruleben bune-


basa da teqnikaSi. maT adgili aqvT saTbobis wvisa da liTo-
nTa koroziis mimdinareobisas. Jangva-aRdgeniTi reaqciebi
safuZvlad udevs metalurgiul procesebs _ madnidan liTo-
nis miRebas, Tujisa da foladis warmoebas da sxva. Jangva-
aRdgeniTi reaqciebiT miiReba amiaki, tuteebi, azotmJava,
marilmJava, gogirdmJava da bevri sxva Zvirfasi qimiuri
produqti. sxvadasxva konstruqciis galvanur elementebSi
gamoyeneba hpova Jangva-aRdgeniTma reaqciebma, am mxriv
galvanuri elementebis SemuSavebam da gaumjobesebam xeli
Seuwyo eleqtrolizis movlenis aRmoCenas. Jangva-aRdgeniTi
reaqciebiT xdeba qimiuri energiis gardaqmna eleqtrul
energiad akumulatorebSi. Jangva-aRdgeniTi reaqciebi asru-
leben mnSivnelovan rols biologiur procesebSi rogoricaa
fotosinTezi, sunTqva, nivTierebaTa cvla da sxva.
Jangva-aRdgeniTi procesebi

Tanamedrove SexedulebiT Jangva-aRdgeniTi reaqciebis


dros adgili aqvs nawili an yvela savalento eleqtronebis
gacemas an gadanacvlebas erTi nivTierebis nawilakebidan
(ioni, atomi an mokelula) meore nivTierebis nawilakebi-
saken (ioni, atomi, molekula), reaqciebs, romlebic mimdina-
reoben moreagire nivTierebebis atomebis, ionebis an
molekulebis daJangulobis ricxvis cvlilebiT, ewodeba
Jangva-aRdgeniTi reaqciebi.
Jangva-aRdgeniTi reaqciebi iseTi procesia, romelTac
Tan sdevs eleqtronebis gadasvla, aRmdgenelidan damJangve-
lze.
Jangva-aRdgena erTdrouli procesia, romelSic
monawileobs ori nivTiereba aRmdgeneli da MmJangavi, aRmd-
geneli kargavs eleqtrons da iJangeba, xolo mJangavi iZens
eleqtrons da aRdgeba. unda aRinSnos, rom Jangva-aRdgeniTi
reaqciebis dros zogierT SemTxvevaSi xdeba ara eleqtro-
nebis gacema da SeZena, aramed bmis eleqtronuli Rrublis
gadaxra erTi atomidan meorisaken, amitom sasurvelia
Jangva-aRdgeniTi procesi ganxilul iqnas rogorc eleqtro-
nuli Rrublis simkvrivis cvlilebis procesi.
Jangva-aRdgeniT reaqciebSi xdeba eleqtronuli Rrub-
lis simkvrivis zrda mJangavebTan da Semcireba aRmdge-
nelTan, e.i. icvleba daJangulobis xarisxi.
mJangavebi da aRmdgenelebi

mJangavebia:
1. neitraluri atomebi araliTonebisa:
Cl20 + 2e → 2Cl − O20 + 4e → 2O −2

S 0 + 2e → S −2 N 20 + 6e → 2 N −3
2. dadebiTi ionebi, rogorc metalebis aseve
metaloidebis:
+5e Mn +2 ufero
Mn +7 +e Mn +6 muqi mwvane
iisferi +3e
Mn +4 muqi yavisferi

+e
Fe +3 ⎯⎯→ Fe +2 Cl +7 ⎯+⎯→
7e
C0 N +5 ⎯+⎯→
8e
N −3
S +6 ⎯+⎯→
6e
S0 Cl +7 ⎯+⎯→
8e
Cl −
S +6 ⎯+⎯→
8e
S −2 N +5 ⎯+⎯→
5e
N0
e.i. Tu metaloidis dadebiTi ioni iZens eelqtronebs,
is an neitralur mdgomareobamde aRdgeba an uaryofiT
ionamde.
aRmdgenelebia:
1. neitraluri atomebi rogorc metalebis aseve
metaloidebisa
Cu 0 ⎯−⎯→
2e
Cu +2 Zn 0 ⎯−⎯→
2e
Zn +2
Fe 0 ⎯−⎯→
2e
Fe +2 Mn 0 ⎯−⎯
7e
→ Mn +7
⎯→ S +6
S 0 − 6e ⎯ C 0 ⎯−⎯→
4e
C +4
2. dadebiTi ionebi, rogorc metalebis aseve
metaloidebis:
−e
Fe +2 ⎯⎯→ Fe +3
−2 e
S +4 ⎯⎯ → S +6
e.i. Tu dadebiTi ioni gascems eleqtrons, maSin
dadebiTi muxti izrdeba imdeniT, ramden eleqtronsac
gascems igi.
3. uaryofiTi ionebi araliTonebisa:
2Cl − ⎯−⎯→
2e
Cl 20 Cl − ⎯−⎯→
8e
Cl +7
S −2 ⎯−⎯→
2e
S0 S −2 ⎯−⎯→
8e
S +6
2 N −3 ⎯−⎯→
6e
N 20 N −3 ⎯−⎯→
8e
N +5
e.i. Tu uaryofiTad damuxtuli ioni gascems eleqt-
rons, maSin is daiJnageba an neitralur mdgomareobamde an
dadebiT ionur mdgomareobamde.
bunebaSi mimdinare reaqciebi iyofa or jgufad:
I. reaqciebi, romlebic mimdinareoben daJangulobis
xarisxis Seucvlelad, aseTebia:
a) mimocvlis yvela reaqcia:
AgCl
AgNO3 + NaCl → + NaNO3

b) ori rTuli nivTierebis SeerTebis reaqcia:
CO2 + K 2 O → K 2 CO3
g) zogierTi daSlis reaqcia:

CaCO3 ⎯⎯→ CaO + CO2


0
t

II. reaqciebi, romlebic mimdinareoben daJangulobis


xarisxis cvlilebiT, aseTebia:
a) Canacvlebis yvela reaqcia:
+ +2
Zn 0 + 2 H Cl − → Zn Cl 2 + H 20 ↑
b) SeerTebis reaqciebi, romlebSic monawileoben
rogorc martivi, aseve rTuli nivTierebebi:
+2 +2 +3
Fe 0 + S 0 → Fe S −2 2 FeCl2 + Cl20 → 2 Fe Cl3−
g) daSlis reaqciebi, romelTa Sedegad miiReba martivi
da naklebad rTuli nivTierebebi:
+7 +6 +4
2 K Mn O4 ⎯⎯→ K 2 Mn O4 + MnO2 + O20
0
t

d) wva Jangbadis areSi


+4 +4
S 0 + O20 → S O2−2 C 0 + O20 → C O2−2
+4 +6 +2 +4
2 SO 2 + O20 → 2 S O3−2 2 CO + O20 → 2 C O2−2
−2 +4 +2 +3 +4
2 H 2 S + 3O20 → 2 H 2O + 2 S O2−2 4 Fe S 2− + 11O20 → 2 Fe 2 O3 + 8 SO 2

Jangva-aRdgeniTi reaqciebis tipebi

I. atomTaSorisi, molekulaTaSorisi an ionTaSorisi:


Cu + Cl2 → CuCl2
2 Fe + 3Cl2 → 2 FeCl3
+2 +2 +4
Sn Cl2 + Mg Cl2 → Sn Cl4 + Mg 0
II. Sigamolekuluri Jangva-aRdgena:
+5
2 K Cl O3−2 ⎯⎯→ 2 KC l + 3O20
0
t
−3 +6 +3
( NH 4 ) 2 Cr 2 O7 ⎯⎯→ N 20 + Cr 2 O3 + 4 H 2 O
0
t

III. TviTJangva, TviTaRdgeniTi reaqciebi anu


disproporcionireba:
+4 +5 +2
3 NO 2 + H 2O → 2 H NO 3 + NO
+1
Cl20 + H 2O → HCl − + H Cl O

aRmdgenelebis da mJangavebis mdebareoba


periodul sistemaSi:

yvela metalis atomi aRmdgenelia. metalis aRdgeniTi


unari miT ufro metia, rac ufro mcirea misi ionizaciis
energia.
aRmdgenelia agreTve yvela uaryofiTi ioni. uaryo-
fiTad damuxtuli ionebis aRdgeniTi unari (erTi da igive
muxtis SemTxvevaSi) izrdeba metaloidebis atomebis radi-
usis zrdasTan erTad, mag. halogenebis jgufSi yvelaze Zli-
eri aRdgeniTi unari aqvs iodis ions ( I − ), yvelaze susti
aRmdgenelia ftoris uaryofiTi ioni ( F − ). uaryofiTi ione-
bidan kargi aRmdgenlebia S −2 ioni H 2 S -Si, Se −2 − H 2 Se -

Si, Te −2 − H 2Te -Si da maTi marilebi, agreTve NH 3 , SbH 3 ,

AsH 3 , PH 3 da sxva.
aRmdgenelebia agreTve metalebis dadebiTi ionebi daba-
li daJangulobis xarisxiT Sn +2 , Cr +2 , Fe +2 , Cu + da sxv.
yvelaze Zlieri aRmdgenelia eleqtrodeni kaTodze.
Zlieri mJangavebia ftori, qlori, Jangbadi da saerTod
yvela is elementi, romelTac eleqtronisadmi Zlieri
swrafva axasiaTebT.
jgufSi elementebis JangviTi unari mcirdeba zemodan
qvemoT radiusis zrdasTan erTad.
metalebis ionebi, romelTac daJangulobis maRali
xarisxi aqvT _ warmoadgenen tipiur mJangavebs, mag.
+7 +6 +6
K Mn O4 , K 2 Cr 2 O7 , K 2 Cr O4 da sxv.
metaloidebi daJangulobis dabali xarisxiT _
pirobebis mixedviT SeiZleba iyos rogorc aRmdgeneli, aseve
mJangavic:
a) 3KNO2 + HClO3 → 3KNO3 + HCl

am SemTxvevaSi KNO2 aRmdgenelia.


b) 2 KNO2 + 2 KI + H 2 SO4 → 2 K 2 SO4 + 2 NO + I 2
am SemTxvevaSi KNO2 mJangavia.
yvelaze Zlieri mJangavia eleqtrodeni anodze.
Jangva-aRdgena aris erTimeoris Tanxmlebi da urTierT-
sapirispiro procesi. Jangva-aRdgeniT reaqciebSi aRmdgenis
mier gacemuli eleqtronebis saerTo ricxvi tolia,
mJangavis mier meirTebuli eleqtronebis saerTo ricxvisa.
Jangva-aRdgeniTi reaqciebis gantolebebis Sesadgenad
ZiriTadad gamoiyeneba eleqtronuli balansis da ionur-
eleqtronuli (an naxevarreaqciis) meTodebi.
Jangva-aRdgeniTi reaqciebis gantolebebis
Sedgenis eleqtronuli balansis meTodi

magaliTi 1. SevadginoT spilenZis urTierTqmedebis


reaqciis gantoleba vercxliswylis nitratis xsnarTan.
amisaTvis jer davweroT gamosaval nivTierebaTa da
reaqciis saboloo produqtebis formulebi atomebis
daJangulobis xarisxis miTiTebiT:
+2 +2
Cu 0 + Hg ( NO3 ) 2 → Cu ( NO3 ) 2 + Hg 0
spilenZi gacems or eleqtrons da imaRlebs daJan-
gulobis xarisxs 0-dan +2-mde. spilenZi aRmdgenelia, verc-
xliswyali(II) ierTebs or eleqtrons da icvlis daJangu-
lobis xarisxs +2-dan 0-mde. vercxliswylis nitrati
mJangavebia. es cvlilebebi SeiZleba gamovsaxoT eleqtro-
nuli balansiT:
Cu 0 ⎯−⎯→
2e
Cu +2 1
Hg +2 ⎯+⎯
2e
→ Hg 0 1
saidanac gamomdinareobs, rom aRmdgenelTan da
mJangavTan koeficientebi 1-is tolia. reaqciis saboloo
gantolebaa:
Cu + Hg ( NO3 ) 2 → Cu ( NO3 ) 2 + Hg
rogorc Cans, reaqciis Sejamebul gantolebaSi
koeficientebi ar figurireben.
Sedgenili gantolebis sasworis Sesamowmeblad, iTv-
lian TiToeuli elementis atomTa ricxvs (mxolod Jangba-
dis atomTa ricxviTac SeiZleba Semowmeba) marjvena da
marcxena nawilSi, magaliTad, marjvena nawilSi eqvsi atomi
Jangbadia, marcxena nawilSic eqvsi atomi, vercxliswyali
orivegan 1 da 1, spilenZic 1 da 1. maSasadame, gantoleba
Sedgenilia sworad.
magaliTi 2. SevadginoT manganumis (IV) oqsidis koncen-
trirebul marilmJavasTan urTierTqmedebis reaqciis ganto-
leba (es aris qloris miRebis laboratoriuli xerxi).
uwinares yovlisa davweroT reaqciis toloba:
MnO2 + HCl → Cl2 + MnCl2 + H 2O
Semdeg ganvsazRvroT atomebis daJangulobis xarisxebi
reaqciamde da reaqciis Semdeg:
+4 +2
Mn O2−2 + HC l → Cl20 + Mn Cl2 + H 2O
es reaqcia aris Jangva-aRdgeniTi reaqcia, ramdenadac
icvleba qlorisa da manganumis atomebis daJangulobis
xarisxebi. HCl -aRmdgenia, MnO2 _ mJangavi.
vadgenT eleqtronul balanss:
2Cl − ⎯−⎯→
2e
Cl 2 1
+4 + 2e +2
Mn ⎯⎯→ Mn 1
da vpoulobT aRmdgenisa da mJangavis koeficientebs.
isini Sesabamisad iqneba 1 da 1. koeficienti 2 iwereba imi-
tom, rom 2 atomi qlori daJangulobis xarisxiT -1 gascems
2 eleqtrons. es koeficienti dgas ukve eleqtronul
balansSi:
HCl + MnO2 → Cl2 + MnCl2 + H 2O
vpoulobT koeficientebs sxva moreagire nivTiere-
bebisaTvis. eleqtronuli gantolebidan Cans, rom or mole-
kula HCl -ze modis erTi molekula MnO2 . magram Tu
gaviTvaliswinebT, rom warmoqmnili manganumis ormuxtiani
ionis SesaboWad saWiroa marilmJavas kidev ori molekula,
aRmdgenis win unda davsvaT koeficienti 4. maSin wyali
miiReba ori molekula. sabolood gantoleba miiRebs aseT
saxes:
MnO2 + 4 HCl → Cl2 + MnCl2 + 2 H 2O
gantolebis sisworis Semowmeba, rogorc I magaliTSic
aRvniSneT, SeiZleba erT-erTi romelime elementis atomTa
ricxvis daTvliT tolobis marcxena da marjvena nawilSi.
magaliTad qloris atomi marcxena nawilSi aris 4, marjvena
nawilSi 2+2=4.
eleqtronuli balansis meTodis gamoyenebis dros
gamoisaxeba molekuluri gantoleba, misi swori Sedgenis
Semdeg unda daiweros ionuri gantoleba:
MnO2 + 4 H + + 4Cl − → Cl2 + Mn +2 + 2Cl − + 2 H 2O
gantolebis orive nawilSi erTnairi ionebis (es aris
qlorionebi) Sekvecis Semdeg miviRebT:
4 H + + 2Cl − + MnO2 → Cl2 + Mn +2 + 2 H 2O
magaliTi 3. SevadginoT gogirdwyalbadis _ kaliumis
permanganatis SemJavebul xsnarTan urTierTqmedebis reaqciis
gantoleba. jer vwerT reaqciis tolobas:
H 2 S + KMnO4 + H 2 SO4 → S + MnSO4 + K 2 SO4 + H 2O
Semdeg vsazRvravT atomebis daJangulobis xarisxebis
cvlilebas reaqciamde da reaqciis Semdeg:
+7 +2
H 2 S −2 + K Mn O4 + H 2 SO4 → S 0 + Mn SO4 + K 2 SO4 + H 2O
daJangulobis xarisxebi ecvlebaT gogirdisa da
manganumis ionebs ( H 2 S _ aRmdgenia, KMnO4 _ mJangavia).
amis Semdeg vadgenT eleqtronul balanss e.i.
gamovsaxavT eleqtronebis gacemisa da SeZenis process:
S −2 ⎯−⎯→
2e
S0 5
Mn + 7 ⎯+⎯→
5e
Mn + 2 2
vpoulobT mJangavisa da aRmdgenis koeficientebs,
Semdeg sxva moareagire nivTierebebisaTvis. eleqtronuli
balansidan Cans, rom unda aviRoT 5 molekula H 2 S da 2
molekula KMnO4 , maSin miviRebT gogirdis 5 atoms da 2
molekula MnSO4 -s. garda amisa gantolebis marcxena da
marjvena nawilebis Sedarebidan vrwmundebiT, rom
warmoqmneba agreTve 1 molekula K 2 SO4 da 8 molekula
wyali.
reaqciis saboloo gantolebas aqvs saxe:
5 H 2 S + 2 KMnO4 + 3H 2 SO4 → 5S + 2 MnSO4 + K 2 SO4 + 8 H 2O
gantolebis siswores vamowmebT Jangbadis atomebis
daTvliT. marcxena nawilSi 2 ⋅ 4 + 3 ⋅ 4 = 20 da marjvenaSi
2 ⋅ 4 + 4 + 8 = 20 .
davweroT gantoleba ionuri formiT:
5H 2 S + 2MnO4− → 5S + 2Mn +2 + 8H 2O
exla gamoviyenoT daJangulobis xarisxis cneba iseTi
Jangva-aRdgeniTi reaqciis gantolebis Sesadgenad, romelSic
organuli nivTierebebi monawileoben:
+7 +4 +2
C60 H12O6 + K Mn O4 + H 2 SO4 → CO 2 + Mn SO4 + K 2 SO4 + H 2O
atomebis daJangulobis xarisxebi, romelbic icvlebian
reaqciis procesSi, sqemaSi ukve moZebnilia.
am SemTxvevaSi KMnO4 _ mJangavia, C6 H 12O6 aRdmdge-
nia. aRmdgenis, mJangavis da agreTve maTi urTierTqmedebis
produqtebisaTvis koeficientebs pouloben eleqtronuli
balansidan, romlebic Sedgenilia atomebis daJangulobis
xarisxebis cvlilebis gaTvaliswinebiT
⎯→ 6C +4
6C 0 − 24e ⎯ 5
+7 +5 e +2
Mn ⎯⎯→ Mn 24
gantolebis sxva wevrebisaTvis koeficientebs davad-
genT wina magaliTSi ganxiluli SerCevis ubralo meTodiT,
ris Sedegadac gantolebas eqneba Semdegi saxe:
5C 6 H 12 O6 + 24 KMnO4 + 36 H 2 SO4 → 30CO2 +
+ 24 MnSO4 + 12 K 2 SO4 + 66 H 2 O
CavweroT es molekuluri gantoleba ionuri saxiT:
5C6 H12O6 + 24MnO4− + 72 H + → 30CO2 + 24Mn +2 + 66 H 2O
amgvarad, organul nivTierebaTa monawileobiT mimdi-
nare mravali reaqciisaTvis koeficientebs vpoulobT daJan-
gulobis xarisxis cvlilebis gaTvaliswinebiT imave wesebis
mixedviT, rac araorganuli nivTierebebis monawileobiT
mimdinare reaqciebisTvisaa dadgenili. amaSi mdgomareobs
daJangulobis xarisxis cnebis erT-erTi upiratesoba.
gavatoloT eleqtronuli balansis SedgeniT Semdegi
Jangva-aRdgeniTi reaqciebi:
+2 +3 +4
4 Fe S 2− + 11O20 → 2 Fe 2 O3 + 8 S O2− 2
−e
Fe +2 ⎯⎯→ Fe +3 4 daiJanga, aRmdgenia
− −10 e +4
2S ⎯⎯ ⎯→ 2S 44 daiJanga, aRmdgenia
O20 ⎯−⎯
4e
→ 2O −2 11 aRdga, mJangvelia
+7 +2
2 K Mn O4 + 10 HCl − + 3H 2 SO4 → 2 Mn SO4 + 5Cl20 + K 2 SO4 + 8H 2O
mJangavi aRmdgeni aRdgenis daJ. Tanaproduqtebi
produqti prod.

Mn +7 ⎯+⎯→
5e
Mn +2 2 aRdga, MmJangavia
10
2Cl − ⎯−⎯
2e
→ Cl 2 5 daiJanga, aRmdgenia

+7 +2
2 K Mn O4 + 16 HCl − → 2 Mn Cl2 + 5Cl20 + 2 KCl + 8H 2O
mJangavi aRmdgeni aRdgenis daJ. Tanaproduqtebi
produqti prod.

Mn +7 ⎯+⎯→
5e
Mn +2 2 aRdga, mJangavia
10
2Cl − ⎯−⎯
2e
→ Cl 2 5 daiJanga, aRmdgenia

+5 +2 +4
Cu 0 + 4 H NO 3 → Cu ( NO3 ) 2 + 2 NO 2 + 2 H 2O
konc.

Cu 0 ⎯−⎯→
2e
Cu +2 1 daiJanga, aRmdgenia
+5 +e +4
2
N ⎯⎯→ N 2 aRdga, mJangavia

+5 +2 +2
3Cu 0 + 8H NO 3 → 3 Cu ( NO3 ) 2 + 2 NO + 4 H 2O
ganz.

Cu 0 ⎯−⎯→
2e
Cu +2 3 daiJanga, aRmdgenia
+5 + 3e +2
6
N ⎯⎯→ N 2 aRdga, mJangavia
+2 +7 +3 +2
2 Fe SO4 + 2 K Mn O2 + 8 H 2 SO4 → 5 Fe2 ( SO4 ) 3 + 2 Mn SO4 + K 2 SO4 + 8H 2O
aRmdgeni mJangavi are daJ. prod. aRdg. pr. Tanaproduqtebi

−e
2 Fe +2 ⎯⎯→ 2 Fe +3 5 daiJanga, aRmdgenia
+7 + 5e +2
10
Mn ⎯⎯→ Mn 2 aRdga, mJangavia

iisferi xsnari gauferulda ( Mn +7 -iisferia, Mn +2 -ufero)


+6 +2 +3 +3
K2 Kr O7 + 6 Fe SO4 + 7H2 SO4 → Fe2 (SO4 )3 + Cr2 ( SO4 )3 + K2 SO4 + 7H2O
mJangavi aRmdgeni are daJ. prod. aRdg. pr. Tanaproduqtebi

2Cr +6 ⎯−⎯→
6e
2Cr +3 2 aRdga, MmJangavia
2 Fe + 2 ⎯−⎯
2e
→ 2 Fe +3 6 daiJanga, aRmdgenia

narijisferi xsnari gamwvanda ( Cr +6 -narinjisferi,


Cr +3 - mwvane)
+2 +2 +3
6 Fe Cl2 + K Cl O3 + 6 HCl → 6 FeCl3 + KCl − + 3H 2O
aRmdgeni mJangavi are daJ. prod. aRdg. T. pr.
pr.

−e
Fe +2 ⎯⎯→ Fe +3 6 daiJanga, MaRmdgenia
Cl + 5 ⎯+⎯
6e
→ Cl − 1 aRdga, mJangavia

+4 +2
Mn O2 + 2 KI − + 2 H 2 SO4 → Mn SO4 + I 20 + K 2 SO4 + H 2O
mJangavi aRdg. daJ.
aRmdgeni are Tanaproduqtebi
pr. prod.

Mn +4 ⎯+⎯→
2e
Mn +2 aRdga, mJangavia
− 2e
2 I − ⎯⎯→ I 2 daiJanga, aRmdgenia
+5
6 K I + K Cl O3 + H 2 SO4 → 3I 20 + KCl − + K 2 SO4 + H 2O
aRmdgeni mJangavi are daJ. aRdg. Tanaproduqtebi
prod. pr.

2 I − ⎯−⎯
2e
→ I2 3 daiJanga, aRmdgenelia
+5 +6 e −
6
Cl ⎯⎯→ Cl 1 aRdga, MmJangavia
+5
5KCl − + K Cl O3 + 3H 2 SO4 → 3Cl2 + 3K 2 SO4 + 3H 2O

2Cl − ⎯−⎯→
2e
Cl 2 5 daiJanga, aRmdgenia
+5 +10 e
10
2Cl ⎯⎯
⎯→ Cl 2 1 aRdga, MmJangavia

Jangva-aRdgeniTi reaqciebis gantolebebis


Sedgenis naxevarreaqciis anu ionur-
eleqtronuli meTodi

naxevarreaqciis meTodi, anu ionur-eleqtronuli


meTodi, dafuZnebulia ionuri gantolebis Sedgenaze
aRmdgenis daJangvisa da mJangavis aRdgenis procesebisaTvis
da maT saerTo gantolebad Semdgom Sejamebaze. advilia
procesebis fizikuri suraTis axsnac. rogorc ukve
aRvniSneT, yoveli Jangva-aRdgeniTi reaqcia SeiZleba
gamoyenebul iqnes eleqtruli denis misaRebad, Tu mas
vaiZulebT warimarTos galvanur elementSi. galvanuri
elementi Sedgeba ori naxevarelementisagan: pirvelSi mimi-
dinareobs aRmdgenis daJangvis procesi (pirveli naxevar-
reaqcia), meoreSi _ mJangavis aRdgenis procesi (meore
naxevarreaqcia).
magaliTis saxiT SevadginoT reaqciis gantoleba,
romelic mimdinareobs gogirdwyalbadis H 2S gatarebisas
kaliumis permanganatis KMnO4 SemJavebul xsnarSi. am
reaqciis gantoleba ukve Sedgenil iqna eleqtronuli
balansis meTodiT. reaqciis mimdinareobis dros Jolosferi
qreba da xsnari imRvreva. cda gviCvenebs, rom xsnaris
amRvreva xdeba gogirdwyalbadTan elementuri gogirdis
warmoqmnis gamo: H 2 S → S + 2H + . am sqemaSi atomebis
ricxvi marcxena da marjvena nawilSi erTnairia. muxtebis
gatolebisaTvis sqemis marcxena nawils unda wavarTvaT ori
eleqtroni, ris Semdegac isari SeiZleba tolobis niSniT
SevcvaloT: H 2 S − 2e − = S + 2 H + . es aris pirveli naxevar-
reaqcia _ aRmdgenis H 2 S Jangvis procesi.

xsnaris gauferuleba dakavSirebulia MnO4− -is ionis

(mas aqvs Jolosferi) Mn 2+ ionSi (uferoa da mxolod di-


di koncentraciis dros aqvs vardisferi Seferiloba) gada-
svlasTan, rac SeiZleba gamovsaxoT sqemiT: MnO4− → Mn 2+ .

cda gviCvenebs, rom MnO4− ionebis SedgenilobaSi


Semavali Jangbadi mJave xsnarSi wyalbadis ionebTan saboloo
jamSi warmoqmnis wyals. amitom gadasvlis process ase
CavwerT: MnO4− + 8 H + → Mn 2+ + 4 H 2O .
isari rom tolobis niSniT SevcvaloT. unda gavu-
toloT muxtebic. ramdenadac gamosaval nivTierebebs aqvT
Svidi dadebiTi muxti (7+), xolo saboloos _ ori dade-
biTi (2+), muxtebis mudmivobis pirobebis Sesasruleblad
sqemis marcxena nawilSi unda mivumatoT xuTi eleqtroni
MnO4− + 8 H + + 5e − = Mn 2 + + 4 H 2 O . es aris meore naxevar-
reaqcia _ mJangavis MnO4− ionis aRdgenis procesi.
reaqciis zogadi gantolebis Sesadgenad saWiroa
naxevarreaqciis gantolebebi wevr-wevrad SevkriboT, winas-
war gavatolebT ra gacemuli da miRebuli eleqtronebis
ricxvs. am SemTxvevaSi umciresi jeradis povnis wesiT
gansazRvraven Sesabamis Tanamamravlebs (magaliTebSi 5 da 2),
romlebzedac mravldeba naxevarreqaciebis gantolebebi.
Semoklebulad Cawera warmoebs ase:
H 2 S − 2e − = S + 2 H + 5
− + − 2+
MnO4 + 8 H + 5e = Mn + 4 H 2 O 2
5H 2 S + 2 MnO4− + 16 H + = 5S + 10 H + + 2Mn 2 + + 8 H 2 O
da 1OH + -ze SekveciT sabolood miviRebT:
5H 2 S + 2MnO4− + 6 H + = 5S + 2Mn 2 + + 8H 2 O
vamowmebT Sedgenili ionuri gantolebis siswores. Jangbadis
atomebis ricxvi: (marcxena nawilSi 8, marjvenaSi 8; muxte-
bis) ricxvi marcxena nawilSi: (2-)+(6+)=4+, marjvenaSi:
2 ⋅ (2+) = 4 + . gantoleba Sedgenilia sworad.
naxevarreqciis meTodiT dgeba reaqciis ionuri ganto-
leba. ionuri gantolebidan rom molekulurze gadavideT,
viqceviT ase: ionuri gantolebis marcxena nawilSi yoveli
anionisaTvis varCevT Sesabamis kations, xolo yoveli
kationisaTvis _ anions. Semdeg imave raodenobiT iseTive
ionebs vwerT gantolebis marjvena nawilSi, ris Semdegac
ionebs vaerTianebT molekulebad:
5H 2 S + 2MnO4− + 6 H + = 5S + 2Mn 2 + + 8H 2 O

2− 2−
2 K + 3 SO 4 = 2 K + 3 SO4
5H 2 S + 2 KMnO2 + 3H 2 SO4 = 5S + 2MnSO4 + K 2 SO4 + 8 H 2O

amrigad, Jangva-aRdgeniTi reaqciebis gantolebebis


Sedgenas naxevarreaqciis meTodis daxmarebiT mivyavarT imave
Sedegebamde, rogorc eleqtronuli balansis meTods
naxevarreaqciis meTodiT gantolebebis Sedgenisas aucile-
belia davicvaT Semdegi pirobebi:
1. daviwyoT ise, rogorc eleqtronuli balansis
meTodis SemTxvevaSi procesis sqemis SedgeniT. amisaTvis
ionuri saxiT weren aRmdgens, mJangavs da maTi urTierT-
qmedebis produqtebs; Semdeg iwyeben naxevarreaqciebis
gantolebebis Sedgenas. Zlieri eleqtrolitebi Caiwereba
ionebis saxiT, xolo susti eleqtrolitebi, naleqebi,
gazebi _ molekulebis saxiT. reaqciis produqtebi (aRmdge-
nisa da mJangavis urTierTqmedebis) dgindeba an cdis gziT,
an elementis cnobili Tvisebebis safuZvelze, an cnobarebis
mixedviT.
ganxilul magaliTSi procesis sqema iwereba ase:
− 2+
H 2 S + MnO → S + M
4 + ... plusi da wertilebi niSnavs,
rom warmoiqmneba reaqciis sxva produqtebic, romelbic
Sevlen reaqciis gantolebaSi naxevarreaqciebis meTodiT
ukanasknelis Sedgenisas.
2. Tu gamosavali nivTierebebi Seicaven met Jangbads,
vidre reaqciis produqtebi, ganTavisuflebuli Jangbadi
−2 +
O -is saxiT mJave xsnarebSi SekavSirdebian H ionebTan
wylis warmoqmniT, xolo neitralur da tute areSi _
hifroqsil-ionebad:
−2
O+ 2 H + = H 2O
−2
O + HOH = 2OH −
3. Tu gamosavali nivTierebebi Seicaven Jangbadis
nakleb raodenobas, vidre warmoqmnilni, maSin maTi nakleboba
ivseba mJave da neitralur xsnarebSi wylis molekulebis
−2
xarjze: H 2 O = O + 2 H + , xolo tuteSi _ hidroqsil-
−2
ionebis xarjze: 2OH − = O + H 2 O .
axla naxevarreqaciis meTodis daxmarebiT SevadginoT
C6 H 12 O6 -is gogirdmJava areSi kaliumis permanganatis

KMnO4 xsnarTan urTierTqmedebis reaqciis gantoleba.


am magaliTSic yvelaze mTavaria _ procesis sqemis
Sedgena, e.i. ionur formaSi daiweros aRmdgeni, mJangavi da
maTi urTierTqmedebis produqtebi:
C6 H 12 O6 + MnO4− → CO2 + Mn +2 + ...
vadgenT naxevarreaqciis gantolebebs. C6 H12O6 gardai-
qmneba CO2 -ad: C6 H 12 O6 → 6CO2 magram sqemis marjvena
nawilSi 12 atomi Jangbadia, marcxenaSi _ 6, atomebis
balansisaTvis aucilebelia kidev 6 atomi Jangbadi,
romlebsac SeuZlia wylis warmoqmna, magram maSin marjvena
nawilSi aRmoCndeba wyalbadis 24 ioni:
C6 H 12O6 + 6 H 2O → 6 CO2 + 24 H +
atomebis ricxvis isridan marcxniv da marjvniv gaTana-
brebiT vaTanabrebT muxtebs. marcxena nawilSi nuli (0)
muxtia, marjvenaSi 24+. maSasadame, muxtebis balansi
miRweul iqneba, Tu sqemis marcxena nawils gamovaklebT
24e − -s. maSin SeiZleba daisvas tolobis niSani pirveli
naxevarreaqciis gantolebaSi:
C6 H 12 O6 + 6 H 2 O − 24e − = 6CO2 + 24 H +
mJangavi MnO4− aRdgeba Mn 2 + -is ionamde (es naxevar-
reaqcia ukve ganxilulia zeviT):
MnO4− + 8 H + + 5e − = Mn 2 + + 4 H 2 O
reaqciis zogadi ionuri gantolebis Sesadgenad
aucilebelia orive naxevarreaqciis gantolebis Sejameba,
amasTan yoveli maTgani unda gavamravloT iseT ricxvze, rom
aRmdgenis mier gacemuli eleqtronebis raodenoba toli
iyos mJangavis mier miRebuli eleqtronebis ricxvisa:
C6 H 12 O6 + 6 H 2 O − 24e − = 6CO2 + 24 H + 5
MnO4 − 8 H + + 5e − = Mn 2 + + 4 H 2 O 24
− +
5C6 H 12 O6 + 30 H 2 O + 24 MnO4 + 192 H =
= 30CO2 + 120 H + + 24 Mn 2 + + 96 H 2 O
msgavs wevrTa SeerTebis Semdeg saboloo gantolebas
eqneba saxe
5C6 H 12O6 + 24 MnO4− + 72 H + = 30CO2 + 24 Mn 2 + + 66 H 2O
24 K + + 36 SO42− = 24 K + + 36 SO42 −
5C6 H 12O6 + 24 KMnO4 + 36 H 2 SO4 =
= 30CO2 + 24 MnSO4 + 12 K 2 SO4 + 66 H 2O
amgvarad, Sedgenilia Jangva-aRdgeniTi reaqciis ganto-
leba atomebis daJangulobis xarisxebis aRniSvnis gareSe.
naxevarreaqciis meTodis meTodis gamoyenebisas daJangulobis
xarisxebis dawera ar moiTxoveba.
SevadaroT es ori meTodi. naxevarreaqciis meTodis
Rirseba eleqtronuli balansis meTodTan SedarebiT isaa,
rom masSi gamoiyeneba realurad arsebuli ionebi. marTlac,
+6 +4
xsnarSi ar aris Mn +7 , Cr +6 , S, S ionebi, arsebobs
MnO4− , Cr2 O72 − , CrO42 − , SO42 − , SO32 − ionebi. naxevarreaq-
ciis meTodSi ar aris saWiro atomebis daJangulobis
xarisxis Cveneba. naxevarreaqciebis calkeuli ionuri
gantolebebis dawera aucilebelia galvanur elementebSi da
eleqtrolizis dros qimiuri procesebis gasagebad. am
meTodSi Cans garemos roli, rogorc mTeli procesis
aqtiuri monawilisa. naxevarreaqciis meTodis gamoyenebis
dros ar aris saWiro yvela miRebuli nivTierebis codna,
isini miiRebian reaqciis gantolebaSi misi Sedgenis dros.
amitom naxevarreaqciis meTods unda mieces upiratesoba da
gamoyenebul iqnes wyalxsnarebSi mimdinare yvela Jangva-
aRdgeniTi reaqciis gantolebis Sedgenisas.
ares gavlena reaqciis mimdinareobis
xasiaTze

Jangva-aRdgeniTi reaqciebi SeiZleba mimdinareobdes


sxvadasxva areSi: mJave ( H + ionebis siWarbe) neitralur
( H 2 O ) da tute (hidroqsil-ionebis OH − siWarbe) areSi.
aresagan damokidebulebiT SeiZleba Seicvalos erTi da igive
nivTierebebs Soris reaqciis mimdinareobis xasiaTi. are gav-
lenas axdens atomebis daJangulobis xarisxis cvlilebaze.

mJava

MnO4− +aRmdg. H 2O
+
iisferi tute

garda arisa (mJava, tute, neitraluri) Jangva-


aRdgeniTi reaqciebis mimarTulebaze da siCqareze gavlenas
axdens: moreagire nivTierebaTa buneba, kioncentracia,
temperatura, katalizatorebi da sxva faqtorebi.
gamoyenebuli literatura

1. a. leJava., laboratoriuli samuSaoebi, savarjiSoebi


da amocanebi qimiaSi., politeqnikuri institutis
gamomcemloba. 1984 w.
2. g. supataSvili., T. xelaZe. qimia kiTxvebsa da
pasuxebSi, Tsu. 1986 w.
3. d. gvaramaZe., zogadi qimiis saxelmZRvanelo.
gamomcemloba `ganaTleba~ Tbilisi, 1975 w.
4. T. wivwivaZe., zogadi qimia. gamomcemloba `ganaTleba~,
1992 w.
Sinaarsi

Sesavali ------------------------------------------------------------- 3
Jangva-aRdgeniTi procesebi ------------------------------------ 4
mJangavebi da aRmdgenlebi -------------------------------------- 5
Jangva-aRdgeniTi reaqciebis tipebi -------------------------- 7
aRmdgenlebis da mJangavebis mdebareoba periodul
sistemaSi ----------------------------------------------------------- 8
Jangva-aRdgeniTi reaqciebis gantolebebis Sedgenis
eleqtronuli balansis meTodi -------------------------------- 10
Jangva-aRdgeniTi reaqciebis gantolebebis Sedgenis
naxevarreaqciis anu ionur-eleqtronuli meTodi -------- 17
ares gavlena reaqciis mimdinareobis xasiaTze ------------ 24
gamoyenebuli literatura -------------------------------------- 25

You might also like